Checkland & Poulter – Soft Systems Methodology

I kapitlet “Soft Systems Methodology” i Systems Approaches to Managing Change (2010) introducerar Peter Checkland och John Poulter grunderna i SSM. SSM är en metod som är anpassad för att stärka och forma tänkande och åtgärder i mångfacetterade problematiska situationer. Checkland utformade stegvis metoden redan under slutet av 60- och 70-talet; han var anställd vid Lancaster, och ville tillämpa Systems Engineering (SE) utanför dess traditionella märg. Ingången visade sig vara utsiktslös – strukturen i mjuka system, öppna och mänskliga med många facetter, stod i gräll kontrast till SE:s ingenjörsmässighet, och just här framträder skillnaden mellan hard systems och soft systems.

Checkland och kollegiet kavlade upp ärmarna och gav sig hän åt en metodik med anstrykning av aktionsforskning – fenomen tolkas inifrån med inriktning på förändring och förbättring. SSM bygger på lärande – subjektet ingår i och lär sig om situationer, och med hjälp av förvärvade kunskaper fortlöper analys och fördjupad förståelse i cykler. Att tolka verkliga, sociala situationer kan aldrig reduceras “to a sequence of steps, which might be handed over to an intelligently programmed robot. It needs to be flexible” (s. 202). Checkland och Poulter är också noga med deltagarperspektivet – vi kan kalla hen gräsroten: ”Also it is apparent that it is essentially a group process leading to group learning. It is best carried out by people in the problematical situation itself, not left to an outside ‘expert’, though knowledgeable people can facilitate the process” (s. 193).

Det blev en lång resa i praktiken innan Checkland landade i de steg som kom att bli representationen av SSM, mer elastisk och mer allsidig än traditionell systemteori. Vid sidan av logiska relationer gör t.ex. kultur och livsåskådning väsentliga inspel. Checkland och Poulter markerar särskilt världsbild och intentionalitet som två hörnstenar, “the existence of conflicting worldviews and the ubiquity of would-be purposeful action – lead the way to tackling problematical situations” (s. 192). Situationer omfattar människor som agerar med avsikter.

Den rymliga, flexibla hållningen gör att SSM påminner om en öppen guide snarare än ett strikt tolkningsschema, och det underlättar i angrepp av ostrukturerade problematiska situationer som är komplicerade att precisera. Kontradiktoriska eller konkurrerande uppfattningar måste förstås och definieras innan själva problemlösningen överhuvudtaget kan påbörjas. När processen närmar sig förändringsarbete reser SSM två kriterier; Checkland och Poulter talar om önskvärdhet och genomförbarhet: ”They must be arguably desirable [… ] but must also be culturally feasible for these particular people in this particular situation” (s. 205). (Jämför med Slack & Lewis, Operations Strategy, 2017, som presenterar tre besläktade generiska kategorier för digital evaluering – feasibility, acceptability och vulnerability.)

Checkland och Poulter betraktar SSM som ”mature” – under metodens uppbyggnadsfas gjordes successivt justeringar av verktyg och analysscheman, men behov av sådan korrigering är numera sällsynt. ”Nevertheless, after hundreds of studies the core processes of SSM do now appear to be well-established […] In the early days each significant study was likely to cause some rethinking of the process itself; but such changes became increasingly rare over the 30-year development period” (s. 195). En summering:

  • SSM är en utveckling av SE med inriktning på aktionsforskning
  • och profilerad mot lärande om och förbättring/förändring
  • av problematiska, sociala situationer
  • genom att intentioner, världsbilder och konflikter friläggs och debatteras
  • med hjälp av verktyg och analyssteg som utmärks av flexibilitet och ett tydligt beroende av de tolkande subjektens kvaliteter.

 

X   X   X

Soft Systems Methodology har gjort sig känd för att kunna användas i mängder av situationer och är en av de mer brukade ansatserna inom antropologiskt orienterad systemteori. SSM är i grunden designad med inriktning på utveckling och förändring av komplexa, sociala situationer av olika valör, och Checkland och Poulters summariska definition nedan ger oss ytterligare konturer av metodens användningsområden.

SSM is an action-oriented process of inquiry into problematical situations in the everyday world; users learn their way from finding out about the situation to defining/taking action to improve it. The learning emerges via an organized process in which the real situation is explored, using as intellectual devices – which serve to provide structure to discussion – models of purposeful activity built to encapsulate pure, stated worldviews (s. 199, min fetning).

1.

Att SSM är en ”process of inquiry” och är inriktad på ”finding out” markerar dess explorativa drag; en stor del av processen är utforskande. Det finns en tydlig riktning mot kunskapsproduktion – “users learn”, säger definitionen. Lärprocessen är iterativ, den upprepas i cirklar (learning cycles), där kunskap successivt byggs på, modifieras eller förkastas. En nyckelidé för SSM är att strukturera en process för lärande genom flera steg – lärandet växer fram genom ”an organized process”.

  • ta reda på (”finding out”)
  • modellera
  • jämföra och debattera

 

Checkland och Poulter noterar lärprocessens dubbla natur – kollektiv och individuell. De talar om ”social learning of the group”, men också om ett individuellt lärande präglat av individens specifika livserfarenhet. SSM är ur lärande- och kunskapsperspektiv en metod för att lyfta nivån för samtal från vardagliga perspektiv till frågor om världsbilder och avancerade relationer.

SSM kan användas för att utforska, lära och förstå – djupt och brett, i grupp och individuellt.

2.

De problematiska situationer (”problematical situations”), som nämns i definitionen handlar om komplexitet och om konkurrerande åsikter – kan utmaningarna överhuvudtaget definieras? Hur ser deras anatomi ut? Checkland och Poulter konstaterar att komplexiteten bottnar i att situationerna omfattar många rivaliserande världsbilder som vi långt ifrån alltid är medvetna om eller har formulerat.

The complexity of problematical situations in real life stems from the fact that […] they contain multiple interacting perceptions of ‘reality’. This comes about because different people have different taken-as-given (and often unexamined) assumptions about the world […] These people have different worldviews” (s. 192).

Att metoden är anpassad för applicering på problematiska situationer, utesluter dock inte att den kan användas även i situationer med lägre grad av komplexitet.

SSM kan användas för att angripa problematiska situationer

3.

Enligt definitionen ovan fokuserar SSM utmaningar i “the everyday world”, för att begripa ”the real situation”; det handlar alltså inte om iscensättningar, experiment, teoretiska desktopkonstruktioner eller tillrättalagda situationer – tanken är att metoden ska kunna göra skillnad på riktigt. Checkland och Poulter konstaterar att tillvaron är ett flöde av komplexa händelser och idéer som vi benämner ’vardag’. I flödet uppfattar vi situationer som kallar på förändring och förbättring – just i dessa situationer har alltså SSM sin styrka.

In SSM the (social) world is taken to be very complex, problematical, mysterious, characterized by clashes of worldview. It is continually being created and recreated by people thinking, talking and taking action” (s. 198–199).

Metodens undersökningsobjekt hämtas från mängder av sammanhang – SSM kan tillämpas brett. Checkland och Poulter konstaterar att SSM har visat sin styrka i organisationer av alla storlekar, från småföretag till storföretag, och både i privat och offentlig sektor.

SSM kan användas i verkliga situationer, och över ett stort fält

4.

Definitionen talar också om ”provide structure to discussion” – SSM leder till underlag för att utföra jämförelser och för att underlätta diskussioner mellan inblandade aktörer, parter och beslutsfattare. Checkland och Poulter dröjer bl.a. vid activity models, som har förmåga att greppa olika perspektiv på en viss situation. Som nämnts under (1) ovan är lärprocessen inom SSM tydligt organiserad, och just modellerande är i detta sammanhang en viktig komponent. Här vilar SSM på premissen att situationen omfattar människor som agerar med avsikter (”people trying to act purposefully”, s. 218).

Varje modell motsvarar inte – och det är viktigt att ha i åtanke – en del av verkligheten, utan uttrycker ett sätt bland många andra att betrakta situationen. Checkland och Poulter definierar modeller som mentala redskap (“devices”) som utgör källor till att ställa relevanta frågor om situationen och utforska den brett och djupt. ”Such questioning organizes and structures a discussion/debate about the real-world situation” (s. 205).

SSM kan användas för debatt och diskussion.

5.

Metodens slutsteg avser handling för förbättring av den problematiska situationen (”defining/taking action to improve it”). Checkland och Poulter skriver i själva verket fram två alternativ: Vissa undersökningar avslutas ”after defining the action”, andra ”after implementing it” (s. 207). Syftet är i alla händelser att identifiera förändringar som dels är eftersträvansvärda/önskvärda (desirable) och dels är genomförbara (feasible) i den aktuella situationen. Resultatet präglas sällan, noterar Checkland och Poulter, av konsensus – som regel handlar det istället om accommodation.

That is to say they will have to find a version of the situation which they can all live with. These accommodations will of course involve either compromise or some yielding of position. A compromise may give no member of the group all they personally would look for in action to improve the situation. But finding an accommodation is usually a necessary condition for moving to deciding ‘what we will now do’ in the situation (s. 229).

SSM kan användas för att agera i och förbättra situationer.

En summering:

  • SSM kan användas för att utforska, lära om, förstå, diskutera och förändra
  • problematiska (dvs. komplexa, sociala) situationer i verkligheten
  • i åtskilliga typer av sammanhang – t.ex. organisationer och företag av olika format.

 

X   X   X

Arbetsprocessen för SSM är konstruerad av sju analyssteg i fyra faser, som bygger på varandra och kan upprepas iterativt.

  • Finding out
  • Model building
  • Discussing/debating
  • Defining/taking action

 

I den inledande fasen, finding out, skriver Checkland och Poulter fram fyra metoder – Rich Pictures (RP) och tre typer av analyser (the intervention itself, social analysis, political analysis). Även om metoderna kan hållas isär, är de enligt mitt förmenande tätt omslingrade.

En RP är en bild som förtydligar, strukturerar och representerar –  den markerar att den problematiska situationen är en sammanhängande helhet, och uttrycker beroenden inom systemet osv. Bilderna används dels för att förstå situationen, dels som underlag för efterföljande steg i SSM (modellering och diskussion). En RP är en informell skiss som kan revideras eller ersättas när situationen framträder med nya egenskaper.

Det finns ingen definierad semantik för RP – det är uttolkaren själv som skissar, bestämmer symboler och gränsar av. Tekniken tvingar subjektet att stanna vid problemsituationen, tolka, kontemplera, och även om bilden kan vara av värde för andra än utövaren, ligger den tydligaste poängen i processen – det personliga lärandet. Checkland och Poulter konstaterar att erfarna utövare kontinuerligt producerar RP som ett stöd för tanken – ”they become a normal way of capturing impressions and insights” (s. 211).

Checkland och Poulter talar om ett behov av att bevara sitt janusansikte – å ena sidan hålla sinnena öppna och suga i sig situationen som en svamp, å andra sidan bevara ett mer tekniskt och analytiskt öga. Dessa intryck kan sedan gestaltas visuellt.

On the one hand the enquirer needs to be sponge-like, soaking up as much as possible of what the situation presents to someone who may be initially an outsider. On the other hand, although holding back from imposing a favoured pattern on the first impressions, the enquirer needs to have in mind a range of ‘prompts’ which will ensure that a wide range of aspects are looked at (s. 209).

En styrka hos RP är att det är enklare att beskriva relationer i bilder än i t.ex. text eller bullet points, och sociala situationer utmärks ju just av interaktioner och beroenden. ”The complexity of human situations is always one of multiple interacting relationships. A picture is a good way to show relationships; in fact it is a much better medium for that purpose than linear prose” (s. 209).

Materialinsamlingen – samtal, intervjuer, möten, dokumentinläsning osv. – kan abstraheras och gestaltas visuellt, och RP:n är i egentlig mening aldrig ”klar”, utan kan byggas på när nya uppgifter tillkommer. Vi måste komma ihåg att ”however rich they are they could be richer, and that such pictures record a snapshot of a situation which will itself not remain static for very long.  Wise practitioners continually produce such pictures as an aid to thinking” (s. 211).

Även om RP i första hand, som nämnts ovan, är ett redskap för att fördjupa det personliga lärandet kan bilden också användas som underlag för diskussion med intressenter. ”Users would say: ‘This is how we are seeing your situation. Could we talk you through it so that you can comment on it and draw attention to anything you see as errors or omissions?’” (s. 209).

Drivkraften bakom RP:n är alltså att fånga upp de viktigaste komponenterna, strukturerna, processerna och problemen i situationen. De tre analyser som jämte RP ingår i den inledande fasen står i Checkland och Poulters beskrivning fritt, och det praktiska utförandet beskrivs onekligen med förstoringsglas: ”At the start of an intervention open a file”, genomför sedan undersökningar i situationen, ”record the finding”, fortsätt undersöka och notera, ”and put a date on every entry so that later on you can recover the progress of your learning, and reflect upon it” (s. 216). Metoden är tjusig, men också tidskrävande, och flera dimensioner av de tre analyserna kan mycket väl rymmas i RP:n. Jag ser de tre analyserna som komplement till RP:n, och jag uppfattar fördelar i att åtminstone delar av dem arbetas in i RP:n.

Analys 1 – the intervention itself – är en metod för att koda och lista aktörer; Checkland och Poulter öppnar för tre roller, och de betonar vikten av att hålla isär roll och individ – samma person kan nämligen ha flera roller.

  • Klient (client) – den som beställer eller ligger bakom interventionen.
  • Utövare (practitioner) – den som utför interventionen.
  • Problemägare (issue owner) – de som ingår i situationen och påverkas av förändringen.

 

Analys 2 – social analysis – bygger på situationens sociala dimensioner. Checkland och Poulter lyfter tre element, som ligger nära varandra.

  • Roller (roles) märker ut sociala skillnader i form av formella roller (t.ex. befattningar) eller informella roller (t.ex. informella ledare, tricksters osv.).
  • Normer (norms) syftar på beteenden som definierar en roll.
  • Värden (values) är de kriterier genom vilka beteenden bedöms.

 

Den tredje analysen – the political analysis – handlar om makt. Checkland och Poulter hanterar perspektivet genom en metafor – commodity – och analysen bygger på att mejsla fram de processer genom vilka dessa commodities erhålls, används, skyddas, försvaras, vidarebefordras, avstås osv.

This is tackled through the metaphor of a ‘commodity’ which embodies power. What are the ‘commodities’ which signal that power is possessed in this situation? Then: What are the processes, by which these commodities are obtained, used, protected, defended, passed on, relinquished, etc.? (s. 217).

Makt hänger samman med en mängd faktorer – befattningar, karisma, medlemskap i strategiska nätverk, rykte, intellekt, tillgång till information, utbildningsbakgrund osv.

En summering:

  • Rich Pictures är bilder som representerar den problematiska situationen
  • genom att bl.a. relationer, strukturer och processer markeras
  • och som används av utövaren för att successivt och iterativt fördjupa förståelsen,
  • i den inledande SSM-fasen finding out,
  • som också omfattar analyser av aktörer (klient, utövare, problemägare),
  • sociala element (formella och informella roller, normer, värden)
  • och maktfunktioner (befattningar, rykte, intellekt m.m.).

 

X   X   X

Efter den sonderande, inledande fasen finding out, vidtar modellering, och här rör sig arbetsgången i SSM från en konkret situation mot en abstraktion av den. Bilden nedan visar schematiskt rörelsen från konkret situation (1 och 2) i real world till abstrakt system (3 och 4 ) i systems thinking.

Ett delmål är att konstruera konceptuella modeller, och Checkland och Poulter lyfter metoder som på olika sätt stödjer detta arbete.

  • Root definition
  • PQR
  • CATWOE

 

Rotdefinitionen greppar kärnan av systemet, och i centrum finns den transformation som systemet är uppbyggt kring. Idén är att formuleringen avgör vad systemet måste åstadkomma för att klassas som framgångsrikt. Det finns helt klart en poäng med stringens i prosan, det underlättar i förståelse av systemets funktion och syfte. Rotdefinitionen kan genomlysa resultatet av en CATWOE-analys och på så vis fungera som kvalitetsinstrument, men i lika stor utsträckning kan CATWOE-analysen ge näring åt definitionen. Det är viktigt att påpeka att CATWOE-analysen kan frilägga kompletterande och konkurrerande uppfattningar. Det är t.ex. näppeligen självklart att alla intressenter uppfattar transformationen och dess syfte på samma sätt.

Begreppet CATWOE är en akronym – Customers, Actors, Transformation, Weltanschauung, Owner och Environment. Modellen är generisk, och kan användas för all transformerande aktivitet.

Customers (C)
Kunderna är de intressenter som systemet finns till för, de befinner sig i någon mening i mottagarledet. Kunderna drar nytta av (eller är offer för) transformationen. Att identifiera dessa och förstå hur systemet påverkar dem är helt klart grundläggande för CATWOE-analysen. Customers kan förslagsvis motsvara kunder i en näringsverksamhet eller medborgare i offentlig sektor.

Actors (A)
Aktörerna i en CATWOE-analys är de intressenter som genomför de aktiviteter som leder till transformationen. Det kan t.ex. vara anställda i företag eller tjänstepersoner i offentlig sektor.

Transformation (T)
Transformationen motsvarar den omvandling eller förändring som systemet producerar. Grundschemat är input => förädling => output (t.ex. vara eller tjänst). Inputen är närvarande i outputen men med modifierad beskaffenhet.

Weltanschauung (W)
Världsbild är själva motivet för systemet och dess transformation. I denna analys tolkas systemet i en vidare kontext – vilka är dess konsekvenser? Vilken är dess relevans? Vi kan räkna med att olika intressenter har olika motiv, och dessa kan uttryckas i denna del av CATWOE-analysen.

Owner (O)
CATWOE-analysen identifierar systemets ägare, t.ex. investerare eller beslutsfattare, med befogenhet att hantera transformationen – genomföra, göra halt, justera, pausa, påskynda, fortsätta osv.

Environmental constraints (E)
Ytterligare ett viktigt inslag i CATWOE-analysen gäller de yttre begränsningarna, t.ex. moraliska frågor, lagar och resursbegränsningar.

CATWOE-analysens grundplåt kan något tillspetsat formuleras såhär: (O) någon kan styra (A) någon att göra handlingar för att (T) åstadkomma något som påverkar (C) någon, och handlingarna sker inom ramen för en (W) ideologi och i en (E) kontext.

Checkland och Poulter lyfter tre E som ska förknippas med transformationen.

  • Efficacy. Syftar på frågan: Fungerar transformationen – ger den rätt resultat?
  • Efficiency. Syftar på frågan: Genomförs transformationen med ett minimum av resursanvändning?
  • Effectiveness. Syftar på frågan: Hjälper transformationen till att uppnå en högre nivå eller resultat på lång sikt?

Vi kan mot denna bakgrund skära fram två friska klyftor av CATWOE-analysen. För det första kan den i förbindelse med rotdefinition och PQR-analys bilda underlag för vidare modellering. För det andra kan den genom analysen av tre E fungera som ett omedelbart utvärderingsverktyg i förbindelse med kvalitetsarbete.

En summering:

  • För att formulera systemets essenser i rotdefinitioner,
  • används bl.a. CATWOE-analyser,
  • som omfattar sex element med transformationen
  • och dess input och output i centrum
  • och som kan användas som kvalitetsbedömning av systemet genom en analys av tre E.

 

X   X   X

Aktivitetskedjan för SSM påminner om en tratt, som smalnar av och successivt ger mer definition åt den problematiska situationen. Upptakten i SSM är att först identifiera situationen, därefter ge sig in i den, och sedan börja skapa struktur bl.a. med hjälp av rich pictures. Situationen har då ännu inga helt skarpa konturer, men när det är dags att producera modeller blir bilden tydligare. Resan mot Purposeful Activity Models går, som nämnts ovan, via CATWOE-analys, rotdefinition och PQR-analys, och i praktiken ligger dessa steg nära varandra. Listan nedan visar huvuddragen i arbetsgången.

  • Identifiering och inträde i den problematiska situationen.
  • Uttryckande av den problematiska situationen.
  • Formulering av rotdefinitioner.
  • Konstruktion av konceptuella modeller som har definierats i rotdefinitioner.
  • Jämförelse av modeller och verklighet.
  • Definition av möjliga förändringar.
  • Aktion för att förbättra situationen.

 

Aktivitetskedjan hjälper oss att stegvis ange vad ett system är och vad det gör, vilket onekligen underlättar för den som vill förändra och utveckla en problematisk situation. Verktygen definierar mänskliga aktivitetssystem (human activity systems) genom att inkludera flera perspektiv – renodlade och ”ideala”; syftet är aldrig att blott beskriva befintliga system. PQR är ett viktigt steg i denna process.

Rotdefinitionen fångar essensen av systemet, och här gäller det att vara noggrann. Definitionen styr i högutsträckning utfallet av modelleringen. Checkland och Poulter skiljer på två typer av rotdefinitioner – ”Primary Task” och ”Issue-based”. Primary Task följer organisationens struktur i avdelningar och divisioner, medan Issue-based inte gör det – “These are ‘Issue-based’ models from ‘Issue-based’ RDs, models whose boundaries do not coincide with organizational boundaries” (s. 223). Typerna hänger, med ett annat lexikon, samman med stuprör och linjeorganisation å ena sidan och hängränna och processorientering å den andra.

Checkland & Poulter tecknar en detaljerad arbetsprocess med inriktning på modellering. Ett första steg är att definiera rotdefinitioner, och här spelar PQR-formeln en vital roll; formeln hjälper till att beskriva process, transformation och syfte. Flödet ser hos Checkland och Poulter i korthet ut som på bilden ovan.

  • PQR ger form åt rotdefinitionen.
  • CATWOE berikar rotdefinitionen.
  • Rotdefinitionen kan vara Primary Task eller Issue-Based.
  • Rotdefinitionen leder till Purposeful Activity Model.

 

Utgångspunkten är alltså PQR-analysen, och den mynnar i en formulering med tre grundkomponenter – ”do P, by Q, in order to help achieve R” (s. 219). P står alltså för vad ett system ska göra, Q för hur det ska göras och R för varför det ska göras.

  • P – vad?
  • Q – hur?
  • R – varför?

 

När produktionen av PQR, CATWOE-analyser och rotdefinitioner är klar, vidtar modellering av systemet.

En summering:

  • I produktion av rotdefinitioner, som ligger till grund för modellering,
  • används – vid sidan av CATWOE-analyser – PQR-formeln
  • som definierar systemets vad, hur och varför

 

X   X   X

Att designa konceptuella modeller är ett sätt att undersöka de handlingar som måste genomföras för att identifierade transformationer ska kunna iscensättas. Modellen skapar tydlighet, ordning och fördjupning, och utgångspunkten är rotdefinitionen och de aktiviteter som har definierats där. I grunden handlar det om två steg.

  1. Att man anger de aktiviteter som krävs, och
  2. att man för samman dessa aktiviteter med aktiviteter för övervakning och feedback.

Med hjälp av pilar och siffror markeras beroenden och i viss mån ordningsföljd; åtminstone någon del av outputen i en viss aktivitet används i efterföljande aktivitet.

Övervakning och kontroll är nödvändiga komponenter för styrning, feedback och utvärdering. I Checkland och Poulters modell hålls operations och monitoring/control isär enligt bilden nedan. I nära förbindelse med dessa funktioner ligger analysen av tre E (efficacy, efficiency, effektivness) som diskuterades i samband med CATWOE-analysen ovan. Det är här kvalitet säkerställs.

Det är viktigt att minnas att konceptuella modeller egentligen inte är omedelbara modelleringar av verkligheten utan abstraktioner baserade på de aktiviteter som kan läsas ut av rotdefinitionen (och i relation till CATWOE-analys och PQR-analys.) Vi befinner oss – åtminstone rent teoretiskt – i systemvärlden, snarare än i real world.

“Since each model is built according to a declared single worldview […] such models could never be definitive descriptions of the real world. They model one way of looking at complex reality. They exist only as devices whose job is to make sure the learning process is not random, but organized, one which can be recovered and reflected on” (s. 218).

Målsättningen är att konstruera en serie av modeller av purposeful activity systems där varje modell baseras på en distinkt världsbild som har definierats genom rotdefinition.

När en konceptuell modell är skapad vidtar en utvädering. ”Check the model against the guidelines. Ask yourself: Does every phrase in the RD lead to something in the model? And: Can every activity in the model be linked back to something in the RD or CATWOE, etc.?” (s. 224). Checkland och Poulter har dessutom en tumregel – det är lagom att ange sju (plus minus två) aktiviteter per modell; den mänskliga hjärnan har begränsningar, men klarar att hålla ungefär sju koncept aktiva samtidigt.

Arbetsgången i detalj, som illustreras på bilden nedan, följer vissa steg – ihopsamling, överblick, tolkning, modellering och utvärdering.

Motivet är givetvis inte att rita tjusiga bilder. En konceptuell modell har visserligen ett visst värde i sig själv – den skapar definition och tydlighet – men dess slagkraft friläggs när den på ett eller annat sätt ställs mot den problematiska situationen i verkligheten. Modellen kan i detta skede generera uppslag till förändring, och en poäng med jämförelsen är att den kan bilda underlag för diskussion om hur situationen kan justeras – perspektiv friläggs, antaganden prövas. I själva verket är det differenser mellan verklighet och modeller som reser de frågor som till sist kan leda till utveckling. Checkland och Poulter är noga med att poängtera att det inte handlar om en renodlad jämförelse i vardaglig mening mellan modell och verklighet.

“This phase of SSM has usually been referred to as a ‘comparison’ between situation and models, but this wording is truly dangerous if it is taken to imply that the discussion focuses on deficiencies in the situation when set against the ‘perfect’ models. The models do not purport to be accounts of what we would wish the real world to be like. They could not, since they are artificial devices based on a pure worldview, whereas human groups are always characterized by multiple conflicting worldviews” (s. 226).

Checkland och Poulter lyfter flera metoder för att lyfta och strukturera diskussionen. En informell metod bygger på att föra öppna samtal ”in the presence of the models. If some relevant models are on flip charts on the wall, they can be referred to and brought into the discussion at appropriate moments” (s. 227). En mer formell metod är att skapa en matris som utgår från aktiviteter och samband i modellen, och sedan ställa och besvara vissa frågor i relation till dessa. En tredje metod är att utnyttja modellerna för att skriva konkreta scenarier i relation till verkligheten.

En summering:

  • Konceptuella modeller, slutprodukten i fasen model building,
  • bildar underlag för discussing/debating om systemvärld och real world enligt olika metoder
  • och baseras på guidelines (rotdefinition, CATWOE osv.)
  • och är uppbyggda av en kedja av aktiviteter som krävs för den centrala transformationen
  • med vidhängande övervaknings– och kontrollmekanismer.

 

X   X   X

Arbetsprocessen för SSM följer ett mönster som både är strikt och öppet. Å ena sidan föreskriver Checkland och Poulter en serie kronologiskt ordnade steg och faser som innehåller åtskilliga detaljer. Å andra sidan ser de värdet av att anpassa metodik efter situation och att jobba cirkulärt och iterativt. Ett grovt schema ser ut såhär:

  • Finding out – Identifiering och inträde i den problematiska situationen, uttryckande av den problematiska situationen. (Rich Pictures, analys 1, 2 och 3.)
  • Model building – Formulering av rotdefinitioner, konstruktion av konceptuella modeller som har definierats i rotdefinitioner. (RD, PQR, CATWOE, conceptual models.)
  • Discussing/debating – ’Jämförelse’ av modeller och verklighet, definition av möjliga förändringar (feasible, desirable changes).
  • Defining/taking action.

 

Fas I och IV hör till the real world, fas II och III till systems thinking. Schemat är en ryggrad, dock med idealiserad anstrykning. I själva verket rör sig utövaren fram och tillbaka mellan olika faser för att bygga kunskap och revidera (jfr bilden nedan). Och det cirkulära mönstret återkommer även inom faserna – analysen stegar alltså fram och tillbaka även här. ”This description of the cycle as activities (1) to (4) may give a false impression that we are describing a sequence of steps. Not so. Although virtually all investigations will be initiated by finding out about the problematical situation, once SSM is being used, activity will go on simultaneously in more than one of the ‘steps’” (s. 207).

Checkland och Poulter konstaterar också att SSM-utövarens rutin präglar arbetsgången. Ju mer erfaren brukaren är, desto tydligare förkroppsligas metodiken – arbetsgången blir mindre bindande och fungerar snarast som en lös modell för att mentalt kryssa sig fram “through the problematical situation” (s. 208).

Grunden för modellen är ett successivt kunskapsbyggande. Den cykliska processen handlar om lärande – från den öppna finding out-fasen till skarpa aktioner för förändring. ”The inquiry […] is in principle a never-ending process of learning. It is never-ending since taking action to improve the situation will change its characteristics. It becomes a new (less problematical) situation, and the process […] could begin again. Learning is never finished!” (s. 234). Checkland och Poulter pekar dessutom ut ett slags metakognition – utövaren reflekterar inte bara över situationen utan också om sitt tänkande runt situationen, dvs. sin metodik. ”The SSM user becomes a reflective practitioner” (s. 235). För varje SSM-process ackumuleras metodkunskap, och utövaren blir bättre rustad för att möta nya komplexa, problematiska situationer genom SSM.

En summering:

  • Arbetsprocessen för SSM, som utmärks både av stringens och rymd,
  • präglas av successivt lärande
  • genom cykliska processer
  • och varierar med utövarens erfarenhet och kvalitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton + sexton =