Baldwin – Organization Design for Business Ecosystems

I ”Organization Design for Business Ecosystems” i Journal of Organization Design (2012) ger Carliss Y. Baldwin perspektiv på kopplingen mellan affärsekosystem, organisationdesign och innovation. Baldwin konstaterar inledningsvis att företaget historiskt har dominerat som kunskapsintresse inom organisationsdesign, men att uppmärksamheten i allt större utsträckning bör riktas mot affärsekosystem. I många branscher är nämligen distribuerad innovation inom ekosystem på god väg att bli ordinärt; företag och individer är visserligen i viss mening autonoma, men de står ändå i förbindelse bl.a. genom underliggande tekniska system.

En framtida utmaning är, menar Baldwin, frågan om hur man kan arrangera integration av olika moduler i nätverk för produktion och utveckling? “To answer that question, organization designers must think about how to distribute property rights, people, and activities across numerous self-governing enterprises in ways that are advantageous for the group (ecosystem) as well as for the designer’s own firm or community” (s. 20).

Materiell kultur är kopplad till organisationsdesign – att organisatoriska strukturer hänger samman med teknologi, är påfallande i vår samtid som präglas av kraftfull utveckling inom informations- och kommunikationsteknologi. I sammanhang som domineras av dyra och långsamma kommunikations- och informationsprocesser, ”organizations tend to be small and locally specialized. Standardization across geographically dispersed units is feasible but expensive” (s. 20). Idag är situationen annorlunda, och vi kan räkna med att denna utveckling inte viker.

Baldwin menar att teknologin understödjer innovation på två sätt: För det första, det är inte längre nödvändigt att producera fysiska prototyper för att göra tester. För det andra, teknologin “makes it feasible (and even desirable) to modularize designs, that is, to subdivide them into nearly independent components that can be modified separately without compromising the whole” (s. 20). Teknologin bistår helt enkelt i utvecklingsarbete, och i samtidens ekonomiska och kulturella klimat är utveckling och innovation otvetydigt oundgängliga inslag.

Det är inte självklart hur kreativitet kan organiseras, och vi kan räkna med att variationerna är stora –  på individ-, organisations- och branschnivå. Baldwin noterar att kreativa problemlösare är olika i sina tankar och arbetsmönster; en organisation som ger backning till en viss typ av excellens, hämmar en annan, och de bäst skickade individerna kan i praktiken jobba på olika håll i världen och under olika omständigheter. Baldwin citerar Bill Joy, en av grundarna av Sun Microsystems: “Most of the bright people don’t work for you – no matter who you are. [So] you need a strategy that allows for innovation occurring elsewhere” (s. 21).

Det finns alltså goda skäl att se till att organisationsdesignen stödjer kreativa krafter att verka i olika typer av jobbmiljöer. För vissa passar startup-formatet, andra tjusas av att på egen hand gräva i en smal forskningsfråga, några söker sig istället till en grupp likasinnade. Och motivationen hämtas från olika håll: intellektuell nyfikenhet, ekonomisk succé, social prestige osv. Det är givetvis en utmaning att koordinera dessa disparata krafter till en värdedrivande enhet.

Baldwin menar att två saker skiljer dessa kreativa problemlösare från vanliga anställda: (I) De kräver självständighet i val av problem och uppgifter, och (II) de vill behålla kontroll över sina produkter. Den senare frågan kan relateras till olika typer av upphovsrätt (eller commons), den förra till organisationsmönster. Det är under alla omständigheter uppenbart dels att många innovatörer inte fungerar i rollen som konventionellt anställd, och dels att ingen specifik organisationsform kan attrahera alla typer av kreativa individer. Och det är just detta, menar Baldwin, som gör ”distributed innovation in a business ecosystem such a desirable organizational form. The ecosystem provides a large tent that can encompass creators who value autonomy and want to exercise control over their ideas (s. 21).

Eftersom innovation är en guldskimrande komponent för konkurrens och framgång, är affärsekosystem med säkerhet en åtråvärd organisationsdesign. Ekosystem öppnar möjligheter och kopplingar: Medlemmarna kan se nya kombinationer och potentialer, och på så vis friläggs nya utsikter och tillfällen för affärer. Baldwin ger – och det känns nästan banalt i sammanhanget – Facebook som exempel. Även om företaget i vissa avseenden är “a classic, ad-supported business” har dess verksamhet ”grown far beyond the boundaries of a traditional form” (s. 22). Företaget är inte minst ett intrikat nät av beroenden: Den sociala trafiken bygger på den virtuella webben, fysisk infrastruktur, trådbunden och trådlös teknologi, diverse personliga devicer, öppna källkodsdatabaser osv., och företaget har alltså tämligen enkelt kunna skapa värde genom att kombinera en mängd varianter av distribuerade innovationer.

Baldwin konstaterar att affärsekosystem med distribuerad innovation med tiden har spridit sig vidare från högteknologiska och dataintensiva branscher till andra sektorer. Det innebär dock inte att alla företag och alla branscher har samma förutsättningar att dra nytta av ekosystemperspektivet. Däremot är det uppenbart att tänkandet runt begreppen organisation och organisationsdesign vinner på att breddas – att koncentrera blicken på det isolerade företaget är inte längre självklart.

Baldwins perspektiv på affärsekosystem knyter an till Gareth Morgans organismmetafor i Images of organization. Organismen ingår i ett levande ekosystem, och bilden bygger på att organisationer är öppna system – de är avhängiga sin kontext och vice versa. Jag arbetar till vardags inom kulturområdet, och här används bilden av ekosystemet ofta, ibland slentrianmässigt men ofta med avsevärd precision. Och den roll som Baldwin tillskriver den kreativa problemlösaren, är inte olik konstnärens. Kulturvärlden är uppbyggd av småföretagare, som inte sällan tillgriper okonventionella arbetsmetoder och organisationsformer. Aktörerna står i allmänhet långt ifrån en konventionell anställning.

 

Summering:

  • Organisationsdesign kan inte längre begränsas till isolerade företag,
  • utan måste i större utsträckning beakta affärsekosystem,
  • dvs. nätverk av autonoma men förbundna organisationer och individer,
  • som bl.a. tack vare teknologier öppnar för samarbete över sektorer och geografiska avstånd
  • och som dels ger förutsättningar för mobilitet i värdekedjan, nya kombinationer och rena innovationer,
  • dels ger kreativa problemlösare möjlighet att verka i passande habitat.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem × 2 =