Digital Dexterity

Management- och IT-konsultbolaget Capgeminis artikel ”Organizing for Digital: Why Digital Dexterity Matters” är i vissa avseenden en förlängning av Leading Digital (Westerman, Bonnet & McAfee, 2014). Orientering mot dexterity är i mina ögon grovt sett en agilare tappning av inriktning på capabilities.

Artikeln startar i den andra industriella revolutionen, i slutet av 1800-talet, då elkraft fasade ut ångkraft. Teknikskiftet öppnade givetvis nya möjligheter, men det dröjde ungefär tre decennier innan effekterna blev uppenbara – först då omsattes nämligen teknologin i organisatoriska förändringar. Effektivare organisation, bl.a. löpande band i olika tappningar, gjorde att Henry Ford kunde kapa tiden för att tillverka en bil från 12 till 2,5 timmar. Poängen är alltså att det egentligen inte främst är teknologisk metamorfos som påverkar produktivitet utan transformerad produktionsorganisation. Analogin är uppenbar – mönstret går igen i vår samtid. Vardagligt, oreflekterat bruk av bits eller IMAP gör dig såklart inte till digital mästare – det handlar istället om att omvandla verksamhet och skapa digital organisation. Capgemini exemplifierar med Starbucks, General Electric och HSBC, som alla – men med olika medel – har tagit sig an utmaningen. Statistiskt sett utklassar digitalt mogna organisationer sina konkurrenter i åtskilliga nyckelindikatorer: kundnöjdhet, innovation, tillväxt osv. En digitalt utvecklad organisation utmärks av eskalerad konkurrenskraft och ansenlig beredskap för framtida disruptions.

Capgemini slog sig samman med MIT Center for Digital Business, för att fördjupa bilden i en grundligare forskningsstudie, och artikeln presenterar tre outputs från undersökningen: (1) Ett utkast för den mogna digitala organisationen plus en bedömning av behov av fingerfärdighet (dexterity) i samtidens föränderliga affärslandskap. (2) En guide till hur man blir en digital organisation – ”the mindset, practices, talent, and data and tools required”. (3) En modell för egenbedömning av digital mognad inom en organisation; modellen hjälper organisationen att taxera sin nivå mellan nybörjare och ”accomplished performer”.

Den digitala organisationen

Artikeln betonar vikten av att möta en flyktig samtid präglad av snabb teknikutveckling och instabila kundbehov genom att hålla sig ”nimble”, ”flexible” och ”dexterous”. Digital fingerfärdighet innebär förmågan att kunna självorganisera för att leverera nya värden med utgångspunkt i digital teknik. I grunden handlar det om agilitet, vighet – att kvickt anpassa sig till eller rentav driva förändringar: nya teknologier, nya förväntningar från kunder, branschförskjutningar osv. Hög nivå av digital fingerfärdighet hör samman med att organisationens design snabbt kan transformeras. ”Our research found that organizations that are high on digital dexterity are more responsive, better at finding talent, and able to self-organize at speed. They also enjoy significant advantages in identifying and re-deploying expertise when it is needed and are better at establishing partnerships” (s. 6). Digitalt fingerfärdiga organisationer tänker digitalt först, har digitaliserat sin verksamhet på företagsnivå, och byggt gedigen kompetens inom digital teknologi. Undersökningen visar dock att det är en relativt liten andel, 7 procent, som har nått ”this level of sophistication”. Artikeln åskådliggör en utvecklingstrappa genom att bryta fram fyra mognadsprofiler.

Stalling. Här hamnar organisationer som i stort sett helt saknar avancerad digital kapacitet. De lider brist på anpassningsförmåga och klarar inte att möta förändrade kundbehov eller trender.

Initiating. Dessa organisationer rustar för att påbörja sin transformation. De satsar på digitala förmågor och förstår vikten av dessa. ”They start developing digital capabilities in digitizing operations, improving communication and collaboration, and controlling brand image” (s. 7).

Engaging. På nästa nivå hamnar företag som är i transformation. Organisationen ser digitala möjligheter i relation till kunden, och använder digitala teknologier för att förenkla arbetsuppgifter, möjliggöra samarbete över hela verksamheten m.m.

Self-Reinforcing. Här placeras digitalt mogna organisationer som har styvt utvecklad flexibilitet. De kan flinkt om- och självorganisera för att utnyttja nya möjligheter inom det digitala området.

Guide till digital utveckling

Profilerna är förvisso rätt kantiga, men de kan ändå fungera som en grov måttstock. En poäng är naturligtvis att man kan röra sig uppåt i trappan genom att fatta strategiska beslut med inriktning på digital fingerfärdighet. Artikeln ringar in fyra särskilt kritiska dimensioner för denna utveckling.

DIGITAL-FIRST MINDSET. Digitalt först är namnet på den svenska regeringens satsning på förnyelse av det offentliga Sverige, och uttrycket tillhör standardlexikonet även i kommunal diskurs. Att välja digitalt först är att söka efter och föredra digitala lösningar på utmaningar när möjligheten finns. Artikeln lyfter behovet av att kommunicera transformationen – att peka ut fördelar bygger engagemang. Även ledarens beteende är av vikt – ledare är förebilder och genom att visa aktivt intresse och förkroppsliga förändringen understöds utveckling. Artikeln betonar också belöningar; finansiella belöningar är bara en aspekt av denna struktur, lika viktiga är immateriella incitament, t.ex. status, rykte och erkännande.

DIGITIZED PRACTICES. Att digitalisera verksamhet måste räknas till transformationens kvintessens. Dimensionen handlar om att digitalisera core operations, att fatta databaserade beslut, och att uppmuntra digitala samverkansformer för arbete och lärande. Artikeln betonar värdet av att nuvarande flöden omprövas grundligt. ”Without being biased to current workflows, rethink your current practices with a digital solution at the forefront” (s. 11). Här påminns i alla fall jag om Russell L. Ackoffs perspektiv på idealized design. Det är dessutom nödvändigt att säkerställa att nya arbetssätt rutiniseras till standard.

EMPOWERED TALENT. Dimensionen handlar om att förstärka organisationens digitala kunnande och kritiska förmåga och att sörja för ökat digitalt engagemang. Digitalt mogna organisationer ser kalibern av färdigheter i acceleration. Artikeln skildrar Intels massiva ”Digital IQ training program” som kunskapslyfte 20 000 anställda på två år. Uppgradering kan i sin tur leda till kulturell förnyelse, och chansen att locka talanger ökar.

DATA ACCESS & COLLABORATION TOOLS. Denna dimension handlar om organisationens sätt att använda data i utvecklingsarbete. Digitalt välutrustade organisationer använder data för att på olika sätt höja effektivitet och kvalitet – finansiell data, kunddata, slutanvändardata, operationell data osv.

Digital diagnos

Artikelns sista del innehåller ett diagnosverktyg. Verktyget är ett understöd för att förstå var en viss organisation står på mognadstrappan. Mer om bedömningsverktyget i svaret på fråga 22 nedan.

En summering:

  • Chansen att lyckas i ett samtida affärslandskap präglat av snabb teknikutveckling, föränderliga kundbehov och branschförskjutningar
  • ökar om organisationen utvecklas mot digital fingerfärdighet,
  • som är en resa med många ansikten, däribland:
  • att tänka digitalt först, att digitalisera core operations, att uppmuntra digitala samarbetsformer, att generellt förstärka digitalt kunnande, att uppgradera kultur, och att använda data för uppföljning, interaktion och beslut.

 

X     X     X

Capgeminis ”Organizing for Digital: Why Digital Dexterity Matters” innehåller ett verktyg för digital självdiagnos, och det övergripande syftet med instrumentet är att organisationer kan använda det för att skapa större värde och utveckla sin verksamhet.

Vi lever, som nämns ovan, i en tid av generell transformation, häftiga tekniksprång, raska kundbehovsförändringar, branschmetamorfoser osv., och för att behålla en position som adekvat spelare gäller det att kontinuerligt pröva sin relevans i miljön och ha beredskap för att smidigt reagera på förändringar. Ett nyckelbegrepp är digital dexterity – digital fingerfärdighet.

In today’s uncertain, volatile and complex world, it is digital dexterity that is of the essence in an organization’s design. Dexterity means your organization is truly rewired for the digital age (s. 13).

Capgeminis instrument är designat för att möta upp behov av att taxera organisationers digitala fingerfärdighet. Verktyget i sig är enkelt uppbyggt; det består av 32 frågor som knyter av till de fyra kritiska dimensioner som har lyfts ovan.

Digital-first mindset || Digitized Practices || Empowered Talent || Data access & Collaboration tools

Verktyget hjälper alltså att bedöma var företaget står i frågan om digital mognad; genom att räkna ihop poängen och relatera till en nyckel, framgår organisationens nivå i den mognadstrappa som har beskrivits tidigare – stalling, initiating, engaging och self-reinforcing.

Utfallet av diagnosen är så långt generellt, men det kan också specificeras genom att resultaten för olika frågor och olika kritiska dimensioner jämförs, och därmed friläggs svaga och starka punkter.

Underlagen kan i sin tur användas för att staka ut strategier för utveckling – var börjar vi resan? Vilka områden är våra blinda fläckar? Hur är våra styrkor distribuerade? Vad ska prioriteras? Modellen bygger på dynamik – man kan stega sig uppåt i trappan om man fattar rätt beslut om insatser.

En summering:

  • Syftet med diagnosverktyget är
  • dels att placera in organisationen i mognadstrappan (stalling, initiating, engaging och self-reinforcing)
  • dels att identifiera vilka kritiska dimensioner (Digital-first, Digitized Practices, Empowered Talent och Data & Collaboration)
  • som ska prioriteras för att förbättra digital fingerfärdighet och klättra uppåt i trappan
  • vilket förbättrar utsikterna för framgång i samtidens affärslandskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

femton − 14 =